astipasti

Igår kom mamma och pappa, tillsammans med mormor och margit, på snabbvisit med ett släp fyllt med kartonger.
Från att varit tomt så det nästan ekade blev lägenheten, 6 flyttkartonger, ett piano och en säng senare, så fullt att jag inte kunde öppna mina garderober.
Jag passade dessutom på att fylla på med spegel och köksbord från IKEA när jag kunde få hjälp att forsla hem dem.
Jag har en känsla av att det kommer ta lång tid innan jag får besök från Odensjö igen...

När besökarna hade gett sig av mot Stockholm och det kändes tomt och ensamt, tänkte jag passa på att ladda upp lite bilder från mobilen. Men det kunde jag glömma, mobilen hade försvunnit någonstans i havet av saker!
Jag letade och letade, men insåg tillslut att det var som att leta efter en nål i en höstack, och bestämde mig för att vänta på att väckarklockan skulle sätta igång nu på morgonen.
Så 9.30 började Birgit Nilsson sjunga sin aria, och jag kunde leta fram telefonen från under lakan och jackor på bordet.

Nu ska jag ge mig av, på min egna, sköna cykel, mot IKEA och RUSTA, och hoppas hitta rätt på första försöket. Till skillnad från igår...